Klimatfördelar med schaktfritt ledningsbyggande ”NO-DIG”

Klimatsmart infrastruktur: Minskade CO₂-utsläpp med schaktfritt ledningsbyggande

I takt med att klimatfrågan blivit allt mer akut söker samhället efter tekniker och metoder som kan minska vår miljöpåverkan. Inom infrastrukturbyggande är en av de mest lovande innovationerna det så kallade NO-DIG-konceptet – en samling tekniker för att installera, byta ut eller renovera ledningar i mark utan att gräva traditionella öppna schakt. Jämfört med konventionella schaktmetoder har schaktfritt ledningsbyggande ”NO-DIG” visat sig ha flera klimatfördelar, inte minst vad gäller minskade koldioxidutsläpp.

70%

Genom att välja schaktfria metoder istället för att gräva kan man minska koldioxidutsläppen med cirka 70 procent.

90%

Schaktfria metoder håller i genomsnitt nere tidsåtgång och störningar med cirka 90 procent jämfört med att gräva.

Vad är NO-DIG?

NO-DIG, så kallad schaktfri teknik, innefattar metoder som:

  • Styrd borrning (HDD – Horizontal Directional Drilling)
  • Röruppspräckning (Pipe Bursting)
  • Infodring (Relining)

Dessa metoder minimerar behovet av stora marköppningar och transport av schaktmassor, vilket i sin tur minskar miljöpåverkan.

Klimatfördelar med schaktfritt ledningsbyggande ”NO-DIG” jämfört med traditionell grävning

Minskade CO₂-utsläpp
Traditionell schaktning är en energiintensiv process. Maskiner för grävning, bortforsling av massor, återfyllning och asfaltering kräver betydande mängder fossila bränslen. NO-DIG-tekniker minskar eller eliminerar flera av dessa steg. Studier visar att schaktfritt ledningsbyggande kan minska koldioxidutsläppen med upp till 70–90 % jämfört med öppna schakt, beroende på projektets omfattning och metod.

Mindre transporter Ett av de största bidragen till CO₂-utsläpp i traditionella projekt kommer från tunga transporter – både av schaktmassor bort från platsen och av nytt material in. Schaktfritt ledningsbyggande kräver ofta bara punktinsatser för uppställning av utrustning, vilket reducerar transportbehovet markant.

Bevarad yta och minskat återställningsarbete Att gräva upp gator eller naturmark innebär inte bara CO₂ från maskiner utan även påverkan på ekosystem och biologisk mångfald. Med schaktfritt ledningsbyggande bevaras ofta markytan, vilket minskar behovet av att återställa vägar, grönområden och annan infrastruktur – en process som annars både är kostsam och klimatbelastande.

Kortare projekttider Eftersom schaktfritt ledningsbyggande ofta kan utföras snabbare än traditionell grävning, innebär det kortare driftstopp, färre maskintimmar och lägre bränsleförbrukning – allt detta bidrar till ett mindre klimatavtryck.        

Sammanfattning

Schaktfritt ledningsbyggande ”NO-DIG” är en klimatsmart investering

I en tid där varje ton koldioxid räknas framstår NO-DIG som ett avgörande verktyg för hållbar stadsutveckling och infrastrukturell förnyelse. Förutom att vara mer kostnadseffektiva och snabbare i många fall, erbjuder schaktfria metoder ett betydande klimatvärde.

Att välja schaktfritt ledningsbyggande är inte bara en teknisk lösning – det är ett aktivt val för att minska miljöpåverkan, bevara stadsmiljön och bygga en infrastruktur som är redo för framtiden.

Utifrån befintliga studier kan man dra följande slutsatser:

  • Schaktfritt ledningsbyggande kan reducera CO₂‑utsläpp med ofta 40‑80 % jämfört med traditionella schaktmetoder, beroende på metod, plats och projektbetingelser.
  • Styrd borrning, relining och pipe bursting tenderar att vara särskilt effektiva när det gäller att minimera masshantering och återställningsarbeten, vilket ofta utgör stora delar av CO₂‑kostnaden i öppna schakt.
  • Val av material, återanvändning av schaktmassor, typ av beläggning, och optimerad projektplanering kan förstärka klimatvinsterna.
Styrd borrning är en metod som används för att installera exempelvis rörledningar eller kablar under marken utan att behöva gräva upp ett helt öppet schakt.

Kommentarer

När man tolkar dessa siffror och grafer är det viktigt att tänka på:

  • Typ av schaktfri metod spelar stor roll. Relining (CIPP), pipe bursting, styrd borrning etc. har olika energibehov, maskinbehov och materialkrav.
  • Djup och diameter på ledningen: större diameter och djup innebär mer massa, mer arbete och större påverkan vid öppen schakt – vilket förstärker fördelen med NO‑DIG.
  • Typ av mark, närhet till dumpningsplatser för jord, transportavstånd för material, tillgång till återvunnet material etc. kan kraftigt påverka CO₂‑utsläppen.
  • Typ av återställning / beläggning: asfalt vs betong, hur mycket mark som måste fyllas och packas tillbaka, hur mycket yta (väg, trottoar) som måste återställas.
  • Sociala och indirekta kostnader / konsekvenser: trafikstörningar, återställning av yta etc. Dessa kostnader har ofta koppling till klimatpåverkan (trafikstockningar => extra utsläpp etc.).

Exempel på projekt för ledningsförnyelse

Utmaning

Lösning

Resultat

Kilometerlång utsliten ledning förlagd i känslig stadsmiljö under en stor väg och flera känsliga samhällsbyggnader i Malmös stadskärna.

Schaktfri ledningsförnyelse med flexibla foder och installation med vattentryck.

Ny ledning på bara ett par veckor istället för flera månader. Kraftigt minskade kostnader och koldioxidutsläpp.